Berwaldhallen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Berwaldhallen
Berwaldhallen 2008
Berwaldhallen 2008
Plats Stockholm, Sverige
Byggstart 1976
Färdigställd 1979
Arkitekt Erik Ahnborg
Sune Lindström

Berwaldhallen är Sveriges Radios konserthus, hem för Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. Konserterna i Berwaldhallen sänds i Sveriges Radio. Konserthuschef är Helena Wessman.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden uppfördes 1976–1979 av byggföretaget Reinhold Fastighets-och Byggnadsår (publ) för Sveriges Radio som hemvist för Sveriges Radios symfoniorkester. Huset ritades av arkitekterna Erik Ahnborg och Sune Lindström vid Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm och kostade 58 miljoner kronor att bygga, vilket finansierades med licensmedel. Vid invigningskonserten den 30 november 1979 framfördes Franz Berwalds Sinfonie Singuliere, Sven-Erik Bäcks beställningsverk Vid Havets Yttersta Gräns och Hector Berlioz Symphonie Fantastique[1]. Dirigent var Herbert Blomstedt, som också dirigerade på jubileumskonserten 30 år senare.

Konsertsalen har plats för 1 300 åhörare och scenen har plats för 100 musiker. Konsertsalen är sexkantig, och har enligt vissa en ”erkänt besvärlig akustik”.[2][3] Andra ser även fördelar med den:
- Akustiken i Berwaldhallen är bra, men inte idealisk. Den är för hård i mitt tycke, men man hör bra och orkestermedlemmarna hör varandra bra. Det är en avslöjande akustik vilket präglar orkestern till yttersta precision, sade Herbert Blomstedt i samband med hallens 30-årsjubileum.[4]

Cirka två tredjedelar av byggnaden är nedsprängd i berget, vilket gör att byggnaden framträder på ett diskret sätt i intilliggande parklandskap. Platsen för hallen valdes delvis för att hallen inte skulle se så stor ut och för att via en tunnel kunna anslutas till Radiohuset.
- Sen vann vi ju en del i uppvärmning genom att huset ligger huvudsakligen under jord. Det är rätt så svalt på sommaren och man håller värmen vintertid, berättade arkitekten Erik Ahnborg.[4]
Byggnadens interiör med foajé och trappor ger intressanta effekter medelst obehandlat urberg som kontrasterar mot glasade trappräcken, runda pelare och blå heltäckningsmattor. Utvändigt präglas den synliga arkitekturen av stora glasade ytor och stående betongelement. Bland konstnärlig utsmyckning kan nämnas Carl Eldhs porträttskulptur av Franz Berwald.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Berwaldhallens Historia”. Berwaldhallen, Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3991&artikel=4148431. Läst 24 april 2013. 
  2. ^ Anderberg, Thomas (6 oktober 2009). ”Radiosymfonikerna på Berwaldhallen, Stockholm”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/konsertrecensioner/radiosymfonikerna-pa-berwaldhallen-stockholm. Läst 15 oktober 2009. 
  3. ^ ”Referenser konserthus och flerfunktionssalar”. Akustikon AB. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524190112/http://www.akustikon.se/sve/referenser_konserthus.html. Läst 15 oktober 2009. 
  4. ^ [a b] ”Berwaldhallen 30 år!”. Musikmagi, Programtidning (Sept/okt). 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]